Irrbloss

Får ju kanske lov att ta det hela ifrån början. Det var en gång en liten flicka nästan 10 år fyllda vill jag minas. Hon tillbringa gärna sin tid i skog och mark, byggandes kojor och grävandes i marken lekandes arkeolog och paleontolog. Hon cyklade även runt på grusvägarna när hon en dag får syn på en skylt vid en hage. På skylten visas olika blommor och korta beskrivningar finns om dem alla. Det är blommor som är fridlysta och som man då inte får lov att plocka. Men hon vet att det där brukar stå bilar och det visar sig att människor från staden kommer dit för att plocka dessa blommor. Hon tycker människorna är konstiga och korkade, det står ju enkelt och förstålig med fina bilder att man inte får göra så. Så flickan går in i hagen och gör de betande djuren sällskap. Hon gömmer sig i enbuskar och andra buskar som står lämpligt till. När sedan en intet ont anande människa böjer sig ner för att plocka en av de fridlysta växterna hoppar hon fram och skriker så får du inte göra.

Många gånger tar hon sin cykel för att gömma sig i hagen med de fridlysta växterna och för att få folk att låta dem få växa kvar. Hon får nog många att sätta i halsen och kanske någon nästan dog av skräck. Vad vet jag, men förhoppningsvis gjorde det någon nytta att en liten flicksnärta hoppade fram från buskarna och upplyste dem om felet de gjorde.

Ett rejält gäng med år förflöt och utan att tänka på det låg detta intresse kvar. En dag när den numera stora flickan fått nog av arbetslöshet och jobbsökande tittade hon på sina betyg och tänkte tillbaka på dessa stunder i hagen med fridlysta växter. Hon ville bli biolog men betygen räckte inte till så hon började läsa kurser istället för ett rent program. Hon tänkte att hon kunde nå målet på egen hand, vart efter tiden gick och kurs efter kurs blev avklarad så klarnade målet mera. Inte ren biolog, nej bevarandebiolog eller naturvårdare var det ju, det var ju det hon börjat med där i tidig ålder i fårhagen med fridlysta växter.

Hon gick många svampkurser då svampar alltid fascinerat henne, speciellt de där som växer på träden och ingen någonsin kunnat svara på vad det varit när hon frågat. Där mötte hon en man som i norra delarna av Sverige räddat över 100 skogar just med hjälp av svamp många gånger. Det blev hennes nya idol och målet var utstakat, rädda skog så klart kan han jobba med det så kan hon det med.

så med början kan vi nu komma till nuet, på den vägen var det att hon började krypa runt i “sin” skog och leta. Och hon fan och hon kontaktade personer för denna skogen fick då ingen röra tyckte hon av många anledningar. Efter ett gäng om och men så blev en tredjedel av skogen klassad som ett naturvärdes område. Hon tappade lite sugen då hon kan få ett hemsk humör när ingen förstår henne och hon inte får som hon vill. Hon hade ju även fått lära sig av sin nya idol att man ska försöka smeka dem medhårs och kompromissa hon orkade inte riktigt det just då. Hon mindes även att man skulle gjläjdjas åt det lilla och fira det. Sedan kunde man ta tag i det igen. Så planen var att när växtligheten tog fart ta tag i det igen.

Men med en tur till byns affär så hamnade hjärtat i halsgropen, skog runt om i byn skulle avverkas under våren och sommaren. Det stod ett nummer där med. Hon sprang hem med dunkande hjärta, skogen skulled en få vara kvar? Vad skulle den kosta att köpa hur skulle hon kunna få ett lån. Men man kan ju inte köpa all skog.

Efter ett telefonsamtal trillade hjärtat tillbaka på rätt plats, skogen var räddad tack vare min lilla snutt som blivit bedömd ha höga naturvärden. Tack o tack tänkte hon, hon hade åter gjort nytta för naturen. Hon fick ny energi och ska nu ta tag i den andra snutten så den får ett formellt skydd den med. För vart ska annars de fina taggsvamparna, gränstickan, blommkålssvampen och fingersvamparna och alla de andra bo? Vart ska mina fina hackspettar ta vägen och de som lever i deras gamla träd? Taggad till tusen nu ska här envist bevisas att denna snutt av skog är värd att spara den med även om den vid första anblick inte ser så mycket ut för världen.

Att det var en trevlig snubbe i andra änden av luren hjälpte ju även det, ingen surkart som man bara vill nacka. Nej en trevlig snubbe som gjrde att man fick hopp. Men man vet ju att det är inte alltid lätt att få en skog skyddad. Man måste komma ihåg att komprommisa, strycka medhårs och märka ut tydligt vilket område man åsyftar.

Så heja på den lilla flickan som påbörjade sin karriär i en hage genom att skrämma slag på folk. Nu ska det skrämmas slag på folk igen.

Blommkålssvamp